RSS Flöde

Månadsarkiv: januari 2008

2008 hoppas vi blir Miras år..

Postat den

2008-01-22

2008 hoppas vi blir Miras år..

 

2008. Nytt år, nya insatser. Vad kommer att hända i Miras liv?

 

Januari har snart ”ramlat” förbi. Peppar, peppar så har Mira varit förskonad från de hemskaste bakterierna. Bara nån liten snorkråka.

 

Glädjande så har hon börjat smaka mera av maten & rent allmänt blivit mer intresserad. Chips är det bäst som finns. Hon pinnar på även längd & vikt mässigt. Matchvikten ligger väl på cirkus 8,5 kg, så det känns också bra. Vi har ökat på dosen i matpumpen, så nu har vi lyckats kapa några timmar i påkopplat läge, och det älskar hon att få vara fri & ränna runt.

 

En riktig pladdermaja har hon blivit. Inte några vettiga ord, men det man får sig en avhyvling i bland, när hon står & ser helt allvarlig ut, pekar med fingret mot en & drar en ramsa på värsta ”utrikiskan”… Man håller på garva ihjäl sig.

 

Humör, ett sjuhelsike till humör har hon också. Hon blir så in i norden förbajad ibland så hon drar på sig ”affektanfall” & dessa är inte roliga.. Hon skirker/gråter så hon slutar/glömmer andas & tuppar av. Första gången det hände för drygt en månad sedan höll våra hjärtan på att stanna innan man visste var det vad. Hua..

 

För tillfället känns det ganska bra. Hon är så go & gla´ .. Och vi är så överlyckliga att vi är där vi är.

 

Sentimentala tankar som vad som kunde ha hänt förr 1,5 år sedan kommer över en då & då. Hur skulle livet sett ut om de där gyllene minutrarna varit på fel sida. Hur tomt hade våra liv varit? Man har så svårt att säga ifrån till henne, och det får man på sätt och vis äta upp (bortskämd). Hon valde att stanna hos oss, hon kämpade sig igenom (gör på fortfarande) något som är så osannolikt, ofattbart & helt mirakulöst. Den lilla späda kroppen stod emot allt. Hennes vilja gjorde att det lilla, lilla hjärtat fortsatte pumpa & slå. Den sköra, bräckliga lilla lunga fortsatte att förse blodet med syre. Hon forstod inte bättre, fattade inte hur illa allt var, utan sprängde alla gränser till vad som kan vara möjligt. Hennes vilja & alla underbara läkare, sköterskor och maskiner, har gjort detta möjligt. Vi är så sjukt tacksam för allt. Att vi får vakna upp varje morgon, med den underbaraste individen i världen brevid vår sida.

 

Det är så lätt att glömma, förtränga vad som varit. Men allt finns djupt rotat in i hjärtat. Man plockar fram det ibland, känner lite på det & stoppar tillbaka. Det var en mörk tid som övergick till en euforisk glädje, med mycket tvivel, tårar & skratt. Jag är både ledsen & överlycklig att fått upplevt detta. En lärdom som finns med mig igenom hela livet.

 

Sov gott Mira min älskade, tack ännu engång för den glädje du skänker oss. Vi älskar dig från botten av våra hjärtan. 

 

 

 Över & ut…

  

  

/Fredrik